Så blev Sirrah av med sin röda sträva bebispäls. Hon blev jätte fin men ser lite skalad ut. Självklart vände våren och vintern kom tillbaka. De var bara att rota fram ett täcke till den lilla nakenfisen.

Tandköttet som opererades  har läkt och allt ser bra ut. Skönt!!

Blev tyvärr ingen agillity då jag var tyungen att jobba istället. Jag  får skylla mig själv då jag har en tendens att skjuta upp saker.

Idag på valpkursen fick vi sällskap av ett tiotal kråkor. De hoppade runt oss och bara väntade på att vi skulle tappa lite godis. Alla valparna tyckte att de där kråkorna var spännande. När vi så skulle köra lite inkallningar så hade Sirrah fått nog av tiggarna. Så istället för att lydigt och snällt springa till L så drog hon ett par repor runt gräsplanen i jakt på de förhatliga grå svarta kraxiga tiggarna. Matte instruktören fick skämmas. Övriga deltagre små ler och myser inombords när instruktörens valp beter sig "illa".

Nå ja vi gjorde om inkallningen och denna gång sprang Sirrah till L och satte sig i snygg fotposition.

Efter kursen fick våra valpar leka en stund. Efter bara ett par minuter var våra vackert vetefärgade vovvar förvandlade till bruna smetiga valpar. Silas hade dessutom dragit på en ordentlig vurpa och dragit hela ansiktet i leran men han var lika glad för de!

Sirrah fick "glatt" hoppa in i duschen och bli schamponerad då hon ju skall klippas i morgon. När hon var fönad och torr stod pälser rätt ut från kroppen så att hon såg ut som hon fått en elektrisk stöt.

Så har ännu en vecka gått. Tiden går så fort. Helgen är full av hundrelaterade ativiteter. På lördag så håller jag i valpkurs för några av Sirrahs syskon. Sirrah får också vara med tackvare en kompis dotter(L) som går med henne. Det är inte så lätt då Sirrah blir så fokuserad på mig när jag pratar och berömmer andra men L jobbar på bra.

På söndag startar jag en allmänlydnads kurs för några som gick valpkurs för mig i våras. Det skall bli kul att se dem igen. De har ju hunnit bli nästan vuxna nu. Spännande!!!

På eftermiddagen skall jag och Sirrah till U-C för klippning. Vi kommer att klippa ner Sirrah ganska ordentligt.

På kvällen skall jag iväg och köra agility. Jag har fått ett erbjudande av min kompis Gunilla att låna hennes ena hund och köra honom lite. Han är en mysig om än lite förvirrad kelpiehanne som heter Icke.

Så det blir full fart i helgen. Återkommer med rapport om hur alla aktiviteter avlöper.

I dag har Sirrah tränat lite apportering. Trä apporten är inga problem alls att bära men metallen vill hon inte riktigt lyfta. Hon är jätte duktig och öppnar munnen när man håller metallen framför henne och säger apport men hon håller inte kvar. Men det är bara jobba vidare.

 I morse kl 7:30 lämnades sirrah in på Södra Djursjukhuset för att man skulle ta bort lite tandkött. Ena hörntanden i underkäken hade "fastnat" i en lite ficka i tanköttet i överkäken så nu skulle tandläkaren ta bort fickan.

Vid 11-tiden ringe de och sa att hon var klar och att hon började att vakan lite så jag kunde komma och hämta henne om någon timme. Äntligen kunde jag andas ut. Även om det var ett litet ingrepp så är det alltid nervöst när det är sövning inblandad.

Åkte och hämtade en mycket trött men glad liten Sirrah. Hon blev som sagt jätte glad när hon såg mig men mitt i allt hälsande så somnade hon. Vi fick vänta en halvtimme till innan de tyckte hon var tillräckligt pigg för att få åka hem.

Skönt att det är över!! Såret som man knappt ser är fint.

I dag har Sirrah fått stifta närmare bekantskap med den stilige fjordingen Venar.

I början var hon lite avvaktande men efter en liten stund började hon göra lekinviter. Hon blev mycket brydd då Venar inte alls tycktes haja klyket(språket). Med rumpan upp och frambenen på backen gjorde hon sitt allra bästa för att han skulle börja leka, men inget fick igång den stora tröga grå. Inte ens när hon tog till orda med att morra!! Det var en riktigt trög en.

Sen fick hon börja med att åka i rockarden och det gick riktigt bra. När vi kommit upp i skogen fick hon springa brevid en bit och det gick också bra. Det var nog med lite skräck blandad förtjusning som hon sprang brevid. Hon tyckte nog att de var riktigt fräckt att inte stanna när vi passerade en kanon fin hästskitshög. Hon försökte ta en tugga i farten men lyckades inte.