Som flera säkert läst så har jag ju dragits med en evinnerligt envis hosta och i början av denna vintriga vecka tilltog den i styrka och intensitet så till den milda grad att jag beställde en ny tid på vårdecentralen.

I onsdags gick jag dit och med mig hem hade jag ett nytt recept på en hostmedicin som skulle lindra mina plågor. Medicinen höll vad den lovade på onsdagsnatten och jag sov likt en klubbad säl. Underbart!!!

 Men underbart är kort. På tordagseftermiddagen tilltog min hosta och då den underbara hostmedicinen inte tillåter bilkörning så kunde den inte inmundigas på jobbet. Jag kunde som tur var åka hem relativt tidigt. Hemresan blev dock en mardröm för nu hade hostan eskalerat så till den milda grad att jag nästan kräktes. Tog mig hem och inmundigade den underbara medicinen men tyvärr så hjälpte den inte helt. Jag började så smått att få panik för ingenting jag gjorde hjälpte och som lök på laxen började jag känna mig lite darrig och svettig. Gick och la mig och nu bröt en feberfrossa som inte var av denna värld ut och trots att jag var ordentligt påpälsad och låg under mitt duntäcke frös jag något så infernaliskt samtidigt som jag hostade en hel del. Nu började jag känna mig liten och rätt ensam och utelämnad. Så med gråten i halsen ringer jag efter PAPPA!!! Eller rättare sagt gråtande ringer jag efter pappa.

Pappa kommer som ett skott och hjälper mig att handla lite av livetsnödtorft som behövdes. Viktigast på listan var toapappaer som nästan helt tagit slut. Ve och fasa om detta skett.

Han tog även med sig Sirrah då jag inte var i stånd att gå ut med lill pluttan. Hon lämnade dock högst motvilligt min sida och följde med pappa hem.

Jag inmundigade lite extra av min underbara hostmedicin och äntligen kom sömnen som en befriare!!! Vid 12 på kvällen vakande jag till liv och var väldigt hungrig. Masade mig ut till köket och åt lite fil och flingor som snälla pappa inhandlat till mig. Sen blev jag lite full i skratt för i kylskåpet låg även en påse med mandariner. varför var de så kul då??? Jo varjegång min pappa behövt hjälpa mig att handla när jag varit sjuk ( vilket inte är så många gånger) så har han alltid köpt en påse med mandariner. Så mera mandariner till den sjuke!!!

Kram pappa och tack för all hjälp.

 

Efwa

11 februari 2012 18:45

Du har säkert lunginflammation!! Du måste få något annat än hostmedicin. Med en frossa på den redan eländiga hostan så är det nog dags för något starkare.

 

Gunilla

12 februari 2012 23:52

Stackars dig, nu måste det väl ändå ta slut snart, så att livet blir lättare.
Krya på dig så ses vi snart

Gunilla

 

Helen

14 februari 2012 16:30

Vad du än gör så se till att vara frisk och hostfri 1 mars.
Då har vi viktiga grejer på gång :)

Krya på dig!
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har beslutat att sluta med denna blogg då jag känner att jag inte riktigt har tiden eller inspirationen till att hålla den så uppdaterad som jag vill. Jag och en vän till mig har dessutom startat en bokblogg tillsammans så.... Jag hoppas att ni...

Vill börja med att säga att bloggen nu har nytt namn : Myggan, Sirrah och Hedwig   Hedwig har nu bott hos oss i ett par dagar och någon form av vardag har infunnit sig. Nu kommer jag troligen att få äta upp dessa ord men Hedwig är en väldigt lätt...

I fredags efter jobbet åkte jag och hämtade min efterlängtade lilla valp. Nu när det äntligen var dax ( jag har ju väntat med att ta hem henne tills jag gick på sommarlov) så kände jag mig väldigt nervös. Man kan ju tycka att jag borde vara lugn då d...

I går gick jag och Sirrah en heldagskurs för Annica Aller och det var jätte givande.  Vi började med att presentera oss och berätta lite om vad vi ville ha hjälp med.  Ja sa att det som vi har bekymmer med just nu är gungan och att hon på tävling hop...

Fastjust nu känns det som en lååång väntan och att den är för lång.  Nu är det bara 11 dagar kvar tills Hedwig flyttar hem till mig och Sirrah.  I går tjuvstartade vi liye genom att Sirrah fick träffa Hedwig och vi gick en liten runda tillsammans. En...