Vaknade till en grå och regning morgon men det vara bara ta tjuren vid hornen och packa träningsryggsäcken och styra kosan mot Haninge BK där kursen skulle gå av stapeln.

När jag anländer ha de flesta andra deltagarna redan kommit och det första jag ser är en wheaten som ser ut som en pälsbomb!!!  Jag kliver ur och hälsar på alla och pratar lite med tjejen som har wheaten. Han är stor  52 i manken och heter Castor. Hon säger lite urskuldande : Jag vet att han ser förfärlig ut men han har haft problem med hotsopts och varit nedrakad och nu ska han vi väg och klippas då jag vill ställa ut och då vågade jag inte klippa i fall det skulle bli fel. Så han är INTE misskött. Men vi har som sagt beställt tid för klippning nu.

Vi samlas i stugan och har en snabb genomgång av de 30 första skyltarna som ingår i nybörjarklassen sen går vi ut för att praktisera.

När jag tar ut Sirrah så kommer tjejen med wheaten fram och säger : Kommer hon från Glitteruvas kennel ??

Ja det gör hon säger jag.

Då är de ju syskon för han kommer också därifrån!!

Va världen är bra liten ibland. Castor är en av de två i kullen som jag aldrig har träffat. Han var som sagt en stor och pälsbeklädd herre med ett mycket glatt humör!!! Sirrah gillade honom skarpt.

Kursen gick riktigt bra och vi hade trevlig. Detta är definitivt något jag tänker fortsätta med. Jag och Sirrah passade även på att köra lite agility. Sirrah var med på noterna och vi körde lite hinder och övade på gungan och slalom och hon var glad och positiv hela tiden.

Imorgon är det agility träning och tjejen med Castor skulle komma. Ska ta lite bilder på pälsmonstret för de som jag tog med mobilen var så suddiga.

I torsdags var jag iväg och gjorde en så kallad torrluftsprovokation för att kolla om jag har astma.

Det var ingen super trevlig upplevelse. Det började med att jag fick göra ett gäng ut och in andningar för att kolla lungkapaciteten. Sen började det roliga!!! Jag skulle under 6 minuter andas in extra torr luft i ett ganska högt tempo. Syrran varnade mig att det första minuten skulle vara riktigt jobbig men att det skulle bli lättare. Ja ha ja bara sätta fart. In med munstycket i munnen och så satte jag igång. Jag kan säga att varningen definitivt var på sin plats för det var vidrigt!!! Inte nog med att det kändes som om hela halsen var ett sandpapper så samlades det mängder av saliv i munstycket som sakta började rinna längs hakan. Nu hade dock syrran även givit mig en ordentlig bit papper att torka dreggelet med. Jag hostade rejält i början. Det är bara fortsätta säger syrran lite käckt!!!

Nå vad visade testet då?? Ja inte att jag har astma i alla fall!!!