I går kväll belv jag o Sirrah bjudna på korvgrillning hos mina vänner Gunilla o Anders ute i Gudö. Gemensamma kompisar från Falkenberga Janne och Annika var på besök i den stora staden. kamraterna från Falkenberg har ganska nyligen införskaffat ännu en liten malle till sitt hundbestånd så nu skulle vi få träffa henne.

Sirrah och Jänta som den "lilla" mallefröken heter blev polare direkt och lekte som två galningar. jisses va fort de sprang, de drog på några vurpor ipå den hala gräsmattan med lerfläckar  som följd. Sirrah sågut som hon rullat hela sig i gegga.  

Jänta är en kanon mysig lååååångbent malle fröken på ca 6 mån som kommer från kennel Krokasmeden. Hon var så social och lätt tillgänglig det bådar mycket gott för framtiden. Grattis Janne o Annika till en kanon mysig mallefröken.

I morse på promenaden så går vi genom ett ytte pytte litet skogsparti och där sitter en halvvuxen kråkungen  på stigen och ser allmänt för virrad ut. Sirrah börjar gladeligen att springa efter kråkungen som bara lyfter lite och landar bara ett par meter framför oss på stigen igen.

Sirrah tar ny sats och nu flyger ungen iväg och sätter sig i ett träd, men tilltaget har retat upp mamma eller pappa kråka som nu gör en riktig djupdykning och snuddar vid Sirrahs rygg. Hon blir lite paff men fattar nog inte riktigt vad som hänt.

Vi fortsätter våran promenad. Mamma kråka kan inte riktigt släppa oss utan fortsätter att förfölja oss och så fort vi vänder ryggen till så gör hon djupdykningar mot Sirrah. Sirrah är ganska obesvärad men jag börjar att känna mig som Tipi Henders i filmen Fåglarna när kråka svischar förbi mitt öra på ca 30cm avstånd. Jag schasar på kråkan men det får bara tillföljd att Sirrah blir skrämd av mig. Efter ett par djupdykningar får jag nog och spanar in vart kråkan sitter och går resolut fram och kastra en pinne mot kråkan. Detta får jag upprepa en gång till sen ger sig mamma kråka av.

Usch för kaxiga kråkor!!!

Ett nytt boktips.

Jag har precis lästklart Jens Lapidius: Aldrig fucka up. Jag har även läst Snabba chasch.

Vad tycker jag då??  Nja varken dåligt eller jätte bra. Någonstans mitt emellan. Jag gillar hans personporträtt på de sättet att de är mångfacetterade. Även om personen ifråga gör saker på felsida av lagen så är personen inte allt igenom rutten och ond. De skapar sin egen moral och känsla för rätt och fel. Det är ju dock en ganska svart tillvaro som skildras. En mörk sida av stockholm som jag själv aldrig kommit i kontakt med och som jag inte vill komma i kontakt med heller för den delen. Det kan tyckas glassigt på ytan med pengar och fest men under glitter ytan är det inte så vackert.

Jag tycker att böckerna är läsvärda.

Jag har blivit bortskämd sedan jag skaffade Sirrah. Hon är så otroligt lättsam och följsam. Jag har inte behövt lägga ner speciellt mycket tid på vardagslydnaden den har bara funkat, så som inkallningar och stanna kommandon. Så i morse gick jag som vanligt omkring i mina egna tankar på morgon promenaden och plötsligt hör jag en kanadagås tuta ilsket. Jag vänder mig om och får se min lilla snälla och beskedliga wheatentik med mord i blicken och käftarna dregglande jagande en övergödd kanadagås som knappt orkar lyfta över fältet. Jag blev helt paff!!! Va kan lilla hjärtegryntet jaga?!?!

I kväll hade vi avslutningsmiddag för våra nior. Vi åt gott och hade trevligt. Alla var så fina, flickorna  i  sina klänningar och pojkarna i kostymer.

Själv har jag kämpat med betygssättningen in i det sista. Fy va jobbigt det är att sätta betyg. Många elever känner s´det som om man sätter betyg på dem som personer och ibland har de svårt att skilja på sig som person och på vad de presterar. Nians betyg är ju dessutom bara ett redskap för att söka till gymnasiet. Det är ytterst få som kommer att vias upp sina betyg för tex arbetsgivare. Ja som jag nog skrivit tidigare är jag väldigt dubbel i mitt tyckande om betyg. Nu skall jag gå och sova, Sirrah har redan hoppat upp i sängen och snurrat ihop sig som en liten kanelbulle. I mogon är det avslutning med Den blomstertid nu kommer och betygsutdelning.

När jag kom från affären så satt två barn som bor i grannporten utanför sin port med papper, pennor och en korg med sitt marsvin bredvid sig.

Ja sa hej och genast berättade pojken som är ca 7 år att hans hamster dött igår och att de begravt henne under trädet på gräsmattan. Där  säger han och pekar. Ja vi grävde ner henne säger flickan som är jämngammal.

Va bra att ni kunde begrava henne säger jag.

Ja och nu sitter vi och skriva kort till henne och lägga blommor där säger pojken.

Ja det blir fint säger jag och går.

När jag börjat gå hör jag hur pojken dikterar för flickan vad som skall skrivas.

Skriv: Till stackars Pärlan som avlidit.

De var så söta där de satt och skrev sina lappar att jag bara var tvungen att berätta deras lilla historia

 Vid min ålder brukar de flesta tycka att födelsedagar är överskattade det gör INTE jag.  Många brukar dessutom tycka att det är jobbigt att bli äldre. Det stör inte mig, jag uppnår idag den aktningsvärda åldern av 38 år. Alltså född 1971. 71:orna är en prima årgång med en härlig fyllighet.

Pratade med min vän Helen i går kväll och hon har blivit bra från sin magåkomma så hon kommer trots allt till mitt födelsedags fika. Det blir kul.

Nej nu måste jag sätta fart och fixa här hemma. Jag gillar att ha kalas så det skall bli trevligt när släkt och vänner kommer.

I går ringde min vän Helen och meddelade att hennes mage gjorde sig av med mat fel väg dvs genom munnen. Usch!!! Vi hade nämligen planerat att hon skulle komma ner till Stockholm i dag på eftermiddagen och så skulle vi ut och käka en bit. Men hon var inte så pigg på den ideen längre av förklarliga skäl. Trist men inget att göra åt.

Jag skall i alla fall i väg till min vän Gunilla för en liten nationldags lunch om någon timme. Det ska bli jätte trevligt det var länge sedan vi träffades då hon och hennes äkta hälft varit på semester ett par veckor.

Efter lunchandet så är det bara fräsa hem och städa inför kalaset imorgon.

Igår efter att jag äntligen rätta klart alla prov och inlämningar fastnade jag framför tv och kollade på V.

Ojoj jag minns när den gick allra första gången. Jag tyckte den var jätte bra och satt som klistrad. Nu då. Nja inte riktigt lika bra och det märks hur långt man kommit med trick filmning och dyl. Men jag kanske kollar vidare nästa fredag. Den som lever får se!