Ibland undrar jag hur andra hundägare tänker. De verkar tro att andra skall lösa deras problem och att alla andra hundar är snälla.

Här om morgonen när jag var ute med Sirrah så går jag på en stor "äng" och ser på långt håll en kvinna komma gående mot oss med sin hund lös. Hunden är ca 20-30 meter från kvinnan och springer och busar med en pinne. Jag har även Sirrah lös men hon är runt mig ca 3-4 m från mig. Vi går mot varandra och kvinnan gör ingen som helst ansats att kalla in sin hund närmare sig så jag kopplar Sirrah för att markera att jag inte är intresserad av att våra hundar skall träffas. Ingen reaktion hos den mötande kvinnan och nu är hennes hund ca 15 meter från mig och Sirrah, kvinnan är ca 50 meter bort.

Nu ropar jag att hon skall kalla in sin hund. 

 -Wilma, Wilma hör jag henne ropa.

 Hunden reagerar inte utan ökar farten mot oss och kommer nu fram. Jag ser att det är en borderterrier som kan va runt 6-9 mån. Den lilla far runt oss som en liten vessla och jag vill inte vara så brysk som jag brukar när jag skrämmer bort andra hundar. Sirrah far också runt i kopplets längd. Kvinnan gör ingen som helst ansats till att öka farten för att komma och ta sin hund.

Nu ruttnar jag och ropar till henne: Nu skiter jag i detta och släpper min hund så kan du lösa problemet och jag tar inget ansvar för vad som händer!!

Jag får INGEN reaktion från kvinnan så jag släpper Sirrah och går. Hundarna leker ta fatt runt några buskar och ser inte att jag går.

Jag hinner gå ganska lång ca 100m innan kvinnan är framme hos hundarna som har skit roligt och leker som bara den. jag vänder mig om och ropar på Sirrah men hon är så inne i leken. Kvinnan försöker förgäves fånga sin lilla vovve. Efter en liten stund blir det en kort paus i lekandet och jag kallar åter på Sirrah , som nu kommer som ett skott, det gör även den lilla borderterrien. Kvinnan står kavr ca 200m bort och gör INGENTING!!! Ja det finns ju inte så mycket hon kan göra men hon börjar inte ens gå mot oss för att försöka haämta sin hund.

En del av mig har lust att bara koppla min hund och gå och jag är ganska övertygad om att den lilla borderterrien kommer att följa med oss för sin matte skiter lilla Wilma fullständigt i. Men min goda sida vinner och jag kopplar bara Sirrah och står still. Kvinnan gör fortfarande ingen ansats att komma och hämta sin hund. Jag bestämmer mig för att schasa iväg lilla Wilma och denna gång lyckas det och hon börjar springa mot sin matte som plötsligt fått tillbaka sin talförmåga och ropar på sin hund.

Ja jag vet att jag var ganska taskig men jag är sååå trött på andra hundägare som inte har koll på sina hundar.

Hade jag haft Kessie i ställer för Sirrah så hade hon försökt att äta upp lilla Wilma och då hade det nog blivit annat ljud i skällan. Jag hade fått sååå mycket skit för min arga hund.

I söndags bar det av till Älvsjömässan där det var den stora årliga hundutställningen. Jag skulle stå i wheaten montern och informera om denna underbara ras och självklart även berätta att de är terriers med mycket go och envishet. Innan jag tog plats i montern hann jag gå runt och kolla på alla saker man kunde handla. Hittade två reflexer och två böcker. Sen var det tillbka till montern. Det var en givande dag med mycket hundprat.

Stackars Sirrah!!!

I slutet på förra veckan fick Sirrah en släng av vattensvans. Svansen var inte helt lam men den hängde ganska sorgligt rakt ner och bara när hon kissade eller bajsade reste den sig i en liten båge. Hon såg så lessen ut, tänk va mycket svansen gör!!!!  Nu är svansen återställd i högläge:

I går var det lydnadstränings dax. Vädret var ju inte så lovande och som tur var kunde vi vara inne.

Jag och Sirrah fick mycket beröm för vårat fria följ som har blivit riktigt bra. Sirrah var lite okoncentrerad i början då vi ju aldrig varin inne och tränat på detta sätt. Speglarna gick hon och glodde  i i början. Hon såg ju en så söt hund som kanske ville leka.

Hon var även lite övertänd men det gör inget hellre de än att hon går ner sig.

Vi jobbade även med ställande undergång som sakta men säkert börjar att ta form.

Hopp över hinder gick riktigt bra hon gjorde riktigt bra ingångar.

Ja vi hade ett riktigt kul tränings pass. Hon är helt underbar min älskade lilla plutta!!!!!

Jag var bjuden till min pappa och hans sambo på middag nu i kväll så jag och Sirrah tog bussen in till den stora staden. Sirrah var jätte duktig och vågade kliva på bussen själv , tidigare så har jag fått lyfta ombord henne. När vi kom fram till Odenplan så bestämde jag att vi skulle ta en snabbis i en närliggande park ifall damen ville kissa. Jo då hon ville kissa. Efter bara en liten stund kom en dam fram och frågade om  Sirrah och hennes hund kunde hälsa och för ovanlighetens skull sa jag Ja. Detta berodde nog mest på att damen hade en liten wheaten tik. Sirrah blev jätte glad men den andra tyckte att det blev lite jobbigt så jag stoppade Sirrah. När vi står där så kommer en äldre gubbe med en lös hund typ högbent jackis. Jag håller Sirrah och ropar att gubben ska kalla in sin hund. Varför är du hysterisk är svaret jag får. När jag påpekar att det kan vara bra och kolla om det är ok innan man släpper fram sin hund då ju han inte har en aning om min hund är snäll eller ej så fortsätter han och muttrar att det spelar vell ingen roll. När jag nu ganska irriterad påpekar JO det gör det visst! Så svarar gubb j****ln att: Din hund är ju ändå så ful !!!

Då tänder jag till på alla cylindrar och tar fram min bestämdaste röst och säger: Bara för att jag inte vill att våra hundar skall hälsa så är det ingen anledning för dig att bli oförskämd! Lite hyffs skadar inte!!

Sen vänder jag på klacken och går. Om jag bodde i stan med hund skulle jag nog vara känd vida omring som en jävla bitch!!!!

Fy fan för sura gubbar nästa gång jag ser honom kommer jag sparka undan käppen för honom!!!!

I dag har det varit en dag i hundens tecken. Jag Gunilla och E träffades på Haningen BK och körde agility. Det var super kul och Sirrah var med på noterna. Hon är super duktigt fast vi bara kört ett par gånger. Hon gjorde kanon fina kontaktfält på både A-hinder och balansbommen.

efter träningen så tog vi en promenad till stallet där E har sina två små shettisar. Där bjöds det på fika omringade av tre hästar. Så det har varit en kanon dag. Sirrah ligger i fotöljen och snarkar ljudligt.

I dag lyckades jag få Sirrah att yla. Har försökt ett par gånger men hon har bara stirrat på mig som om jag var tokig. Idag när jag satt och skrev på mitt montessori arbete så kom lilla damen och gnällde på att jag var såååå tråkig som inte gav henne all min uppmärksamhet så då testade jag att börja yla och efter bara en liten stund stämde lilla pluttan in i min sjön sång. Det blev en vacker duett. Här kommer två bilder på en yland Sirrah. Visst är hon söööööt?

I tisdags var det äntligen dax för första gången på tävlingslydnadskursen för mig och Sirrah. jag var så ivrig att jag lyckades komma en timme för tidigt. De enda smolket i bägaren var vädret det regnade hela tiden! Så det var lite trist. Vi är tre ekipage som träffas varannan vecka.

Vi var lite ringrostiga för i ärlighetens namn så har jag inte varit så flitig med tränandet som jag borde.

Vi har lite läxor till nästa gång. Vi skall jobba med svängarna i friaföljet så att Sirrah jobbar in baken bättre.

I apporteringen så har gripandet blivit riktigt bra men farten in är inte så bra så de måste vi jobba på.

Sist men inte minst är läggandet där jag måste jobba med att INTE använda kroppen för att få henne att lägga sig snabbt och de är INGEN lätt uppgift för mig.

Det känns jätte kul att äntligen komma igång!!!