Härom dagen var jag hemma hos Christina o Ari  på kennel Glittertuva som föttupp Sirrah.

Det blev en glad och lekfull återförening mellan mor och dotter. De lekte och busade hela kvällen. När jag satte mig i bilen för att åka hem hörde jag Sirrah dra en djup suck för att i nästa stund snarka ljudligt. Gissa om någon var trött, hon sov som en klubbad säl. Här kommer en bild på fina mamma Ebba. Hon är runt året på bilden så pälsen är inte riktigt klar ännu.

Sirrah njuter av ledighet och sol!

Ja nog verkar det som Sirrah kommit i spökålder alltid. I morse när jag skulle bortsa tänderna med min elektriska tandborste fick hon spader. Jag startade borsten och Sirrah hoppade jämfota bakåt i hallen och muffade så skäget fladdrade. Hon vågade komma fram och nosa när den var avstängd men inte när den var igång och surrade. Nej huva!!!

På kvällen skulle vi in till stan och äta middag hos pappa. Tänkte att det var ett bra tillfälle att träna på att åka buss.

Nej huva jag tänker inte kliva på detta pysande monster sa Sirrah. Så jag tog och lyfte ombord henne och sen var det lungt. Hon tyckte de var lite läskigt men efter en liten stund la hon sig ner och tittade på folk.  Hon charmade flera stycken på bussen genpm att lägga huvudet på sne och ta fram sin allra sötaste blick. När vi skulle av var det inga problem hon gick glatt ner för trappan.

Hon hade lite sjå när vi klivit av och de var så mycket människor inte för att hon var rädd, tvärt om. Hur skall jag hinna hälsa på alla människor???!!! Svansen snurrade som en propeller och öronen fälldes bakåt.

Vi åt en god middag och drack gott vin.

Bussresan hem gick oxå bra men hon ville inte kliva ombord så jag lyfte in henne.

Nu på kvällen tog vi en liten kissrunda och plötsligt stannar Sirrah till och blåserupp sig och morrar lite dovt.

Va???

Jag fattar ingenting tills jag tittar en bit fram och ser en uppochnervänd skottkärra. Jag går lite sakta fram mot skottkärran och med viss tvekan följer Sirrah med men hon är på helspänn. För tänk om den anfaller då gäller det att vara berädd. Jag står och väntar på att Sirrah skall ta sig fram och kolla in skottkärran. På stela ben och en svans som vibrerar som en skallerorm tar hon sig fram och undersöker den hämska tingesten. Jag som är en elak jävel ibland kan inte låta bli att snurra på hjulet. Sirrah tar ett jämfota hopp bakåt och muffar så mustachen fladdrar. Men lika fort tar hon sig fram igen och vi kan gå vidare.

Spöklålder?? och elak matte!!

I dag i solig men blåsigt och ganska kallt väder hade jag avslutning på valpkursen.

De fick jobba med lite hitta övningar som ju är ett bra sätt att aktivera hundarna på. Dels får de springa lite men framför allt jobba med sin nos. Alla jobbade på bra och hittade alla busar som gömt sig i skogen.  Vi hade sällskap av de retfulla kråkorna idag. De hade dock lite jobbigt då vi ju sprang omkring i skogen. Det var kul att se att kråkorna hade full koll på vem som hade godis dvs den som för tillfället agerade figurant och gömde sig för hunden. De är bra smarta och retfulla fåglar de där kråkorna!!

Vi avslutade med fika som uppfödare Christina kom med. Värmande kaffe och en god kaka. Mamma Ebba var också med. Fina mamma Ebba!

Det har varit en rolig kurs då de ju var Sirrahs syskon som var med. Kul att följa deras utveckling och se att de har mycket gemensamt i sitt sätt att vara och till utseende såklart.

Nej ju är det dags att krama kudden!!

 Sirrah älskar och avgudar Sudden. Sudden är min vän Efwas 8 åriga cattledog hane. Hennes känslor är INTE besvarade. Sudden gör allt för att ignorera den lilla snorjäntan som hänger och biter i hans kindpåsar, halsbandet eller selen under promenaderna. Så nu har Sirrah börjat att leka leken: "Närmast gubben vinner". Alla som sett sällskapsresan 2 Snow roller minns kanske scenen när Björn Granaths rollfigur står på ostadiga ben och vippande mössa i mitten av skidbacken och försöker instruera sin mycket hariga fru i slalomåkningens ädla konst och Hökarängens samurajerna kommer åkande och en av dem ropar: -Närmast gubben vinner!!!  Gubben ramlar och ropar -Hökarängsligister!!!

Hur gör nu Sirrah??? Jo  hon stannartill och nosar på någon fläck eller hittar något gott att äta och sedan när hon springer ifatt Sudden och oss övriga, springer hon förbi i full fart så nära hon kan utan att röra honom då hon vet att jag eller Efwa kommer att ropa -Nej låt honom vara!

Sudden låtsas som ingenting och strosar vidare utan att ens ägna snorjäntan en blick.

Så nu vet ni alla hur leken "Närmast gubben vinner" skall lekas.

Ja nu har pluttan blivit stor = vuxen.

 Vid dryga sjumånaders ålder har hon börjat att löpa. Hon tycker att det är lite konstigt och jobbigt att fiffilutten blivit mer än dubbelt så stor. Den serut som en lila tulpan och guppar ordenligt när hon travar fram.

Farlig då???? Ja titta bara på bilden så ser ni hur farlig min hund är!!!

Det var bara två stycken på kursen idag. De som kom var dock mycket nöjda med lektionen då de ju nästan fick en privatlektion. Vi jobbade mycket med inkallning och lösträning. Hundar och förare jobbade jätte bra och alla var trötta och nöjda efter lektionen. Det är så kul att se att mattar o hussar jobbar så mycket med sina valpar och att de får så bra resultat.

På eftermiddagen jobbade jag och Sirrah med fotgående. Det gick riktigt bra. Jag kan gå ganska långt med bibehållen kontakt. Började med lite högersvängar och hon följer riktigt bra, måste bara visa lite med handen.

Skall ta tag i att lära mig min kamera så att jag kan börja lägga ut lite bilder här i bloggen på underverket.

Imorgon är det allmänlydnads gänget som skall jobba med inkallning.

Jag skall på kalas på eftermiddagen så Sirrah skall vara hos min kollega A-S.