I dag fyller min underbara hund 5 år. Jösses va tiden går. Jag kan knapp beskriva med ord hur mycket jag älskar denna hund. Hon har gett och ger mig så mycket. Hon fick mig att hitta tillbaka till det roliga lättsamma hundägandet. Jag har genom henne träffat massor av underbara människor som jag i dag kallar vänner. Hon finns i min vardag och ger mig skäl att leva och ger mig trygghet och värme. Som sagt jag kan inte riktigt beskriva vad hon betyfer för mig. Det är KÄRLEK och villkorslös KÄRLEK i 110. Grattis bästaste Glittertuva Sirrah.

I lördags var det åter dax för rally tävling. Målet för dagen var att vi skulle få ett bättre flyt än sist och lite mera glädje och samspel.

När jag satte mig i bilen så öppnade sig himmelensportar och regnet vräkte och då menar jag vräkte ner. Jag såg knapt en meter fram och alla körde i typ 50 på 90 väg. Jag tänkte i mitt stilla sinne att om det regnade lika mycket vid start så skulle vi avstå. Väl framme så hade det lugnat sig betydligt i regnandet.

Vid banvandringen så kändes det som en rolig bana men med flera moment i spring och det har jag så svårt för då jag glömmer efter en skylt att jag ska fortsätta i spring. Ja samma gäller även långsamt tempo. Från spring var det ner till långsamt. Ganska klurigt.

Starten var först en snurr sedan en 360 höger och en snurr till. Första snurren gick bra likaså 360 men nästa snurr blev lite sen. Sen flöt det på med någon liten miss men jag kom ihåg spring genom alla moment. Vi fick ihop 92 poäng och en kommentar om tydliga tempoväxlingar!!! De ni. Sirrah kändes mycket mera på och vi var mera samspelta kul kul. Nu har vi en rallytävling kvar denna säsong och det är på hemma klubben på söndag.

Nu tänkte jag ta några reflektioner från tävlingen vad gäller arrangörer och hur tävlande beter sig mot arrangörer. Det är inte alltid så lätt att arrangera en tävling och komma ihåg allt som måste kommas i håg. Alla är ju nybörjare i början så jag har så  svårt för  när tävlanden inte har något överseende med att allt inte funkar helt smärtfritt. Självklart får man påpeka om något blir fel men man kan göra det på ett trevligt och hjälpande sätt inte bara gnälla!!!

De som arrangerade denna tävling var nog ganska oerfarna vad gäller detta. Det började med att de ändrade startordningen efter mankhöjd för att slippa höja och sänka hindret efter varje ekipage. Då visade det sig att några tävlande hade två hundar och att dessa skulle hoppa på samma höjd och att det då blev väldigt tajt för förarna att hinna byta hund och värma upp nästa hund. I stället för att lungt och sansat påpeka detta blir en tjej så förbannad och när det dessutom visade sig att hon blev startnummer ett så säger hon i en mindre trevligt ton: Jag kan inte starta först jag har inte rastat mina hundar!! Och så där tätt vill jag inte ha mellan mina hundar!!!   Va? Inte fan är det arrangörens problem om hon inte kan masa sig upp i tid och komma till tävlingsplatsen med rastade hundar. Då säger arrangörerna att ok vi fixar med en som höjer och sänker hindret så tar vi den ursprungliga startordninge.

Sen när alla ekipage gått så säger de att då blir det prisutdelning om 30 min.  Åter är det flera som knorrar och ifrågasätter detta.  Jag säger då lite frågande att måste det inte gå 30 min efter sista start i fall några protester kommer in?  Då säger en kvinna som står brevid mig att eventuella protester skall komma in max fem min efter sista start och då kan man behöva 30 min för behandling av protesten men har ingen protest inkommit kan man köra prisutdelning direkt. Och varför kunde hon inte bara sagt det till arrangörerna så hade de ju kunnat ta prisutdelning så fort de räknat klart poängen.

Nej jag tycker att man som tävlande bör tänka på sitt uppträdande mot andra med_ och mottävlande och arrangörer. För utan arragörer INGA tävlinga!!!!

Sirrah har ju börjat löpa så jag var lite tveksam till om jag skulle starta. Hon blir lite låg och "spökig" under löp, men bestämde att vi skulle åka.

När vi kom dit så hade de inte informerat mig om att jag inte fick vara nere på planerna så jag hade gått där påväg upp till sekretariatet. Ooops! Jag blev tilldelad en plats utan för staketet vid banan. Nu var denna plats väldig nära banan så jag tror inte att det gjorde någon skillnad men men.

När jag gick banan så kändes den tajt men rolig. Klurifheten var att den var tajt.

När vi startade så kände jag att Sirrah inte riktigt var med mig. Jag gjorde en tabbe då vi skulle göra sväng vänster sitt. Jag går utan att kolla att Sirrah sitter vilket hon INTE gör. Så där rök 10 poäng i ett nafs. Övriga avdrag var för att vi inte var samspelta. Det hela slutade på 79 poäng och en 11:e plats av 28 starter. Så vi blev godkända och därmed kan vi starta avancerad klass. Vi kommer dock att göra två starter till i fortsättning och sedan träna under vintern och så till våren blir det avancerad klass.

Jag tycker nog att jag passar ganska bra med cardigan eller ?????

Spana in den blicken!!! Öronen är påväg att ställa sig upp, så söt.

   I måndags åkte jag till min vän Marie Skogström (kennel Ceciklas) för att prata hund och pussa på valpar. Marie har just nu en kull med hela nio corgi valpar. Det finns några kvar som inte är tingade!!!!

Jag hann knappt innaför dörren innan jag dök ner i valphagen bland dessa små ljuvliga varelser med sylvassa tänder. Självklart fick mamma Vofflan oxå massor av uppmärksamhet och kel.

Vi packade in två vuxna hundar, nio valpar,två barn, mig och Marie i min bil ( som bara har två säten) och drog i väg på picknick på en äng. Där fick valpar och människobarn härja i solen och efter en stund åt vi lunch. Att äta lunch på en picknick filt med 11 hundar runt sig är en utmaning vill jag lova!!!

Det var jätte kul och så intressant att se alla hundarna och hur de samspelade med varandra. Jag blev så imponerad av Maries andra tik Mingrid som hängde med på picknicken. Hon är inte mamma till kullen så att se henne interagera med valparna var så häftigt!!! Vilken hund! Jag fick gåshud när jag såg henne leka och pyssla med de små. Men hon satte oxå gränser på ett juse sätt och var jätte tydlig i sitt språk. Detsamma gällde självklart mamma Vofflan.

Marie har ytterligare en vuxen tik och en hane. Hanen är inte så intressrad och den ädlsta tiken är måttligt intresserad. Men som sagt det var så häftigt att iaktta alla hundarna och hur de interagerade med varandra. Jag skulle kunna sitta i dagar och bara titta.

Så ett jätte tack Marie för att jag fick komma och pussa på de små liven och jag blev riktigt kär!!!!

Nu några bilder. Alla bilder är tagna av Marie Skogström.

Mingrid med ett gäng valpar!

Jag och Vofflan.

Tindra och Evelina bak i min bil på väg till picknick stället. Liiite trångt!!!

Vill ventilera lite funderinga och tankar som väcktes under min tävlingshelg i Dala-Floda. Jag såg några incidenter som fick mig att bli illa till mods. Jag har så svårt att förstå hur man kan vara så taskig och respektlös mot sin hund när den ger sitt allt inne på banan. Om man nu är en sådan tävlings människa att man inte kan ta att hunden gör fel, missförstår eller faktiskt inte uppfattar vad man vill då tycker jag man skall välja en sport där det bara är upp till dig tex 100 meter häck.

En tollare gör ett fantastiskt lopp fram till tredje sista hindret som är balansen. Föraren ligger lite efter vilket gör att hunden missar kontaktfältet. Föraren vänder då hunden ryggen och kliver av banan och säger : Nej gå bort, nej gå bort till sin hund och vänder hunden ruggen när den söker ögonkontakt. Hon tar sedan kopplel och belöningen som var en leksak och börjar gå. Hon kopplar hunden och hela hennes kroppspråk säger försvinn!!! Hon vänder helatiden bort blicken från hunden. Hunden hoppar då mot leksaken som hon håller i handen och blir då bryskt nedtryckt i backen med ett NEJ!   Hunden har gett sitt allt inne på banan och varit så på och pga att föraren inte ligger i fas så blir det fel som hunden får pynta för!!!! Inte ok i mitt tycke.

En förare lägger sin hund vid starten och lämnar den. Hunden är såååå uppe i varv och vill iväg så den kryper framåt. Föraren går tillbaka med en blick som kan döda och lägger ner hunden igen. Upprepar proceduren och hunden är fortfarande sååå taggad att den inte kan ligga kvar. Nu tar det hus i helvete!!! Föraren vrålar NEJ LIGG KVAR!!! och går mycket hotfullt mot hunden samtidigt som han/hon hytter med fingret. Hunden backar nu i full fart i liggande ställning och sluter ögonen. Domaren diskar nu ekipaget som får lämna banan. Tack för att domaren gjorde något!!!

Många skruvar upp sina hundar innan start så att fjädern fan går av och sedan blir de förbannade för att hunden tappar fokus eller "slarvar". De hetsar hundarna på banan så att de blick jätte flacka i sin hoppteknik och river, då blir föraren sur och lägger hunden plats eller avbryter loppet. Jag har så svårt att förstå vad man vinner på detta beteende. Tror man att hunden kan koppla ihop sin rivning med att den blir avbruten i loppet??? Jag kan inte riktigt se att de kan koppla i hop detta men vad vet jag?

Nå ja majoriteten av alla förare uppträder dock korrekt och de har roligt tillsammans med sina hundar!!!!

Helgen som gått har jag och Sirrah spenderat i Dala-Floda där vi tävlat agility i två dagar. Det har varit en jätte trevlig helg med både nya och gamla bekanta. Jag har sett så många duktiga och fina hundar. Tyvärr har jag oxå sett några förare som inte behandlat sin vän och tävlingspartern på ett just sätt. Det är alltid trist att se och i min värld ALDRIG okej!!!

Jag och Sirrah anlände på fredagen och installerade oss i vårat fina inlånade indiantält. Tack bästaset vännen Efwa för lånet.

På lördagen startade vi med ett agilitylopp. Vid banvandringen hade jag möjlighet att bolla lite med Gunilla som alltid är super gullig och stöttar och hjälper mig. Ett stort tack till dig Gunilla!!!! Det var en klurig bana men det är bara att köra!!!

Och det gjorde vi, det blev en disk och jag minns faktiskt inte vad som blev fel. Känslan var dock bra och vi hade ett fint flyt med i övrigt gott samarbete.  Sen var det hopploppet. En fartig bana med en lite klurig slalomingång men vi löste det hela på ett bra sätt och det blev en PINNE!!!! Vi kom 9:a av ca 60 starter. Kul som bara attan. Nu har vi två pinnar i hopp, bara en kvar sen mot tvåan!!!

På kvällen blev det grillning vid Gunillas husvagn. God mat och trevligt prat. Var ganska sliten efter en lång och varm dag så Sirrah och jag kröp till kojs vid 11-tiden. Sirrah utanför Gunillas husvagn.

På söndagen var det oxå agilityloppet först. Vid banavndringen så kändes det ok men självklart fanns några klurigheter självklart så stöp vi inte på någon av dessa utan Sirrah satsade på en tunnelingång som låg åt helt fel håll!!! Jag kunde aldrig drömma om at hon skulle ta sikte på den men det gjorde hon och diskningen var ett faktum!!! Nåja sen känndes resten av loppet bra och Sirrah hade bra fart och var på. Det är huvudaken att Sirah är positiv och har kul!!!

Efter ganska lååång väntan var det så dags för hopploppet. En fartig bana med en inte allt för snäll slalomingång och några tunnelingångar som var frestande!!! Jag hade dock en plan!! Vi lyckades få noll fel på hinder men då Sirrah vid två tillfällen försökte ta tunnlar på mitten och det tog lite tid att övertyga damen om att mitt vägval var bättre så fick vi endel tidsfel men vad gör vell de när vi hade kul och en kanonhärlig känsla!!!!

Sirrah utanför utställningstältet uppe vid banorna.

Shylah( Vill Rosa Shylah) ligger och pausar mellan loppen.

Den 18 juli var det så dax för Irish Breed utställningen i Eskilstuna. Det var måååånga wheatens anmälda. Det var som på den gamla goda tiden. Nå vi for i väg vid 7-tiden och efter lite hjälp från Per via telefon så kom vi fram. Det var strålande sol och varmt. Det var många fina hundar på plats med underbara pälsar av den lite tunnare och i mitt tycke mycket snyggare typen av päls. När champion hanarna skulle in i ringen så ramlar en kvinna och hennes armbåge hoppar urled. Aj aj aj. Efter lite förvirring och tumult så löser sig allt. Kvinnan i väg till sjukhus hunden omhändertagen och visad av annan kvinna.

Så var det dags för Sirrah att entra ringen. Det var 24 tikar i öppenklassen. Sirrah och Per skötte sig utmärkt. Hon såg riktigt fin ut i ringen. Det hela räckte till utgallring av sju stycken för placering men sen blev det stopp. En bra kritik ett Exc och CK är inte så illa. Jag är jätte nöjd.

När det så var dags för placering av öppenklass tikarna så ser jag att den tjej som handlar den tik som blir placerad som två blir sååååå sur när domaren pekar på andra platsen. Snacka om att ha dåligt pokerface!!!! Hon såg ut som hon svalt en citron. Riktigt trist att se tycker jag. Nog för att man kan vara tävlingsmänniska men inte ett ok beteende tycker jag!!!

Jag har så svårt för när domare inte har, en för mig tydlig röd tråd och så var det denna gång. Det var så olika typer av hundar som han placerade. Jag fick ingen rätsida på det hela

Det var som sagt en jätte trevlig dag med mycket prat och skratt. Träffade många trevliga bekanta.

I  varghunds ringer var det en tjej som hade en jätte fina klänning av medeltids snitt. Jag gick självklart fram och sa till henne vad jag tyckte m klänningen. Hon blev jäte glad men sa att den var varm och lite opraktisk att springa i.  Jag smyg tog ett kort på en av tjejerna. Inte så bra bild men håll till godo.